Tonårsfeminister - jag beundrar er!

Publicerad 01.12.2017 kl. 15:11

Jag läste en artikel i HS om Minja Koskela och började undra över samma sak jag undrat tidigare:

Vad är den största orsaken till att vissa ungdomar (/ flickor?) lyckas luska ut att det finns ett patriarkat medan vissa (jag) bara tycker att "de nu bara e så för att.. nå, de nu bara e"? 

Minja beskriver att hon var kompis med killarna men ändå aldrig riktigt en av dem. Detta var första steget i jakten på den osynliga makten som tycktes göra så att flickor alltid drog det kortare strået.

Jag var också alltid kompis med killarna och aldrig riktigt en av dem. Men jag tänkte aldrig något mer om den saken. Tänkte inte att det var rätt, tänkte inte att det var fel - tänkte bara att "såhär är det". Men varför?

Var det för att min pappa tjänade mera pengar än min mamma? För att hon lagade mat, diskade disk, och bykade byk? För att min pappa tycker om att fundera högt huruvida "dendär som kör dåligt på filen brevid är en kvinna"? För att min professor på universitetet sa att kvinnor har mjuka värden och är mjuka i huvudet och inte tänker tillräckligt skarpt för att kunna vara vetenskapsmän ("ja men ni hör ju på ordet att det bara gäller MÄN")?

Var det för att förortsskolorna inte var tillräckligt progessiva i sitt tänkande utan nöjde sig med att konstatera att kvinnorna i Finland fick rösträtt 1903, genast (nåja..) efter Sverige, Nya Zeeland och Australien (eller hur var det med Aboriginerna egentligen?!) och att vi har det fint och jämställt? För att matteläraren aldrig gick igenom något en gång till om en tjej bad om det, eftersom "flickor ändå i allmänhet har svårare med siffror än pojkar. Men ni kanske sjunger bättre! Fast de bäst betalda musikerna i världen är män, glöm inte det innan ni springer ut och ska göra musikerkarriär."?

Som 18-åring skulle jag inte ha kunnat förklara åt någon vad feminism är, än mindre förtydliga begreppet patriarkat. Knappast som 28-åring heller. Nu vid 32 kanske det lyckas lite bättre.

Tonårsfeminister - jag beundrar er! Stå på er och sprid meddelandet åt dem som låter sig förtryckas. Stötta varandra och var starka tillsammans! 

Varje människa som inser att jämställdheten inte existerar i den mån som vi hoppas och tror är en ytterligare individ som kan hjälpa jämställdheten ta ett stort kliv åt hållet där vi hoppas att den skall vara.

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:
är det verkligen det svårfångade patriarkatet? eller är det bara saker som inte har med varandra att göra som sammanblandas, dvs. att de ser samband där dessa helt enkelt inte finns, och att de gör detta för att de matats med teoribyggen baserade på ren politisk ideologi utan förankring i empiri?
k02.12.17 kl. 22:47

Om mig

Någon som alltför länge trodde att hon var för svag, för dålig och helt och hållet fel för att hon var en hon.

Nu har hon börjat tänka annorlunda.